Har haft det jätte trevligt sen jag kom. Bra människor vi bor med och vi 3 har inte än bråkat.
Det är ingen dans på roser kan man säga i alla stunder. Men ensamt må man säga att det är iaf i vissa situationer.
Kan leva med det, men att känna sig som luft är absolut inte roligt.
Lägger verkligen min tanke till alla de människor som känne så varje dag. Okej jag har oxå känt så men inte så tydligt som dessa ggr, fy fan asså.
Men man lär sig alltid av allt, å de har jag gjort. När min mage säger att nått inte e okej, då e det inte det heller.
Aja imon kommer en ny dag.
Tack min älskade vän (du vet men du e) för att du alltid finns där för mig. Jag lovar er alla, om ni nån gång känner så, sumpa inte det då :)
Nu e det tajm för lite snyft musik och sova.
pöss
fredag 5 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar